Vi ska aldrig glömma

I dag är det 66 år sedan Auschwitz befriades av röda armén. Till minne av detta uppmärksammas varje år den förintelsedagen. Tanken är att vi aldrig ska glömma detta vidriga folkmord.

Nej, vi ska aldrig glömma. De är viktigt att vi hela tiden minns och uppmärksammar förintelsen. Jag blir trött varje gång någon säger att det ”tjatas” om förintelsen och andra världskriget, att det blir för mycket. Men det kan aldrig bli för mycket. Det går inte att tjata om förintelsen. Vi måste älta det för all framtid för att förstå vilka fruktansvärda konsekvenser människors handlingar kan få när de går som längst just för att förhindra att liknande saker ska kunna ske i framtiden.

Samtidigt som vi också måste inse att antisemitism inte var något som nazisterna kom på och att folkmord inte dog ut i och med förintelsen. Det har ju skett fruktansvärda folkmord efter 1945. Kambodja,  forna Jugoslavien och Rwanda är bara tre exempel. Därför är det så viktigt att vi talar om detta. Vi ska aldrig glömma.

 

En ny partiledning nödvändig

Under de senaste veckorna har Lars Ohlys position som partiledare för Vänsterpartiet blev mer och mer ifrågasatt internt. Vänsterpartiet har gått tillbaka i samtliga fyra val sedan Ohly blev partiledare 2004. Jag tror det nu är bäst att försöka hitta en ny ledning för partiet.

Det är ändå tråkigt att Lars Ohly inte har lyckats bättre eftersom jag tycker att han varit en bra partiledare. Han har vågat stå för en vänsterpolitik och inte försökt vara med och slagits om mittenpositionen. Det har dock kostat mycket, både för Ohly själv och för partiet. Samtidigt har det varit okej från etablissemangets håll att behandla Lars Ohly och vänsterpartiet precis som man vill. Man har fått kasta hur mycket skit som helst, utan att det varit något konstigt med det. Ungefär som man på samma sätt har behandlat Mona Sahlin under hennes period som partiledare för Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet har dock inte råd att tappa mycket mer av väljarstödet. Synen på Lars Ohly som något osäkert och lite farligt, ett kommunistspöke, har tydligen rotat sig djup i den svenska väljarkåren. Partiet behöver möjligen en viss förnyelse. Det betyder dock inte att partiet ska anpassa sig och dra sig åt mitten. Den tydliga socialistiska och feministiska agendan måste finnas kvar. Svensk politik behöver en tydlig vänster, en riktigt vänster, som på ett äkta sätt kämpar för jämlikhet och jämställdhet.

Men ett nytt ledarskap skulle nog kunna ge mer dynamik åt partiet. Nya människor med nya visioner. Jonas Sjöstedt tycker jag skulle passa väldigt bra. Han är tydligen en person som går hem hos väljarna. 2004 var han den Europaparlamentariker som fick flest kryss. Han fick fler kryss i Västerbotten i fjolårets val än vad Lars Ohly fick i Stockholm. Men han verkar inte bara vara en trevlig person, utan jag uppfattar honom också som en väldigt seriös och passionerad politiker som driver viktiga frågor. Han är också väldigt skicklig att föra fram detta på ett bra sätt.

Tanken på att ha ett delat ledarskap är dock något jag inte ställer mig främmande till. I miljöpartiet har ju detta system varit väldigt lyckat. Jonas Sjöstedt tillsammans med Josefine Brink tror jag skulle kunna bli ett politiskt radarpar. De har väldigt olika framtoningar. Jonas lugn och Josefine mer energisk och med temprament. Jag tror de skulle komplettera varandra väldigt bra. De skulle stå för samma politik, men kunna locka olika typer av väljare.

Det är problematiskt att Jonas Sjöstedt har sagt att han endast är villig att kandidera till partiledarposten om Lars Ohly säger att han inte gör det på nästa års kongress. Jag tror att Vänsterpartiet skulle må bra av att ha någon eller några nu utmanade den nuvarande ledningen. Det skulle skapa diskussion om politiken och också stärka den eller de som blir valdas mandat. Jag ser det något problematiskt att Lars Ohly nu så stenhårt håller sig kvar vid partiledarposten, vilka jag tror kan komma att straffa honom i längden. Istället borde han vara mer ödmjuk och vara öppen i diskussionen kring partiets framtid. Att andra är villiga att ta över borde Lars Ohly dels se som att det fortfarande finns gott om kraft inom partiet och något som triggar honom att övertyga partiet att han bör leda det vidare.

Vänsterpartiet måste fortsätta att vara det partiet som främst står upp för en stark välfärd. Att vara de som bäst kan visa på hur den borgliga regeringen avrustar just denna välfärd. Partiet ska inte gå mot mitten utan fortsätta betona att man är vänster i tider när ingen annan tycks våga vara det. Man ska strunta i att vissa vill beteckna det som ”omodernt”. Ett annat samhälle är möjligt som bygger på rättvisa och jämlikhet. Det blir den nya partiledningens stora utmaning att förmedla på ett bra och engagerande sätt till väljarkåren.

 

Israel måste tona ner sin egen självbild

Inte helt oväntat så menar Israel i en egen rapport om bordningen av Ship to Gaza-konvojen att det egna agerade var lagligt. Rapporten menar att de israeliska soldaterna agerade i självförsvar. Man kommer också fram till att blockaden mot Gaza inte heller är olaglig.

Både Bildt och Billström bör avgå

Liberala ungdomsförbundet kräver att Tobias Billströms avgång efter avslöjandet på Wikileaks om att han och Carl Bildt under ett möte uttryckt nedlåtandet om den irakiska invandringen till Sverige och försökt minska den enligt amerikansk ambassadspersonal. Så långt bra. Tobias Billström har aldrig varit en bra migrationsminister och detta är en skandal i tillräckligt stort mått att man kan kräva avgångar.

Pedofiler är också människor

I torsdagens (20/1) Debatt handlade diskussionen om Uppdrag Gransknings avslöjanden i onsdags (19/1) om att en dömd pedofil med rättspsykiatrin i Östersunds hjälp kunde skaffa sig en lägenhet i barntätt område där han kunde befinna sig under sina permissioner. Detta resulterade i att han begick nya övergrepp mot dottern till den kvinna som han träffade som också bodde i området.

Sadism och populism präglar vargjakten

Vad ska man egentligen tro om vårt samhälle längre? Den borgliga regeringen slutar inte att ta helt ologiska beslut. Man blir ju väldigt illa till mods när man väljer att fortsätta med licensjakt på varg, trots hur det såg ut förra året.

Vi bör dra oss ur för Afghanistans skull

Tidigt igår morse svensk tid dödades en svensk soldat i Afghanistan. Självklart är den en djupt tragisk händelse, framför allt för hans anhöriga. Hela tiden dör både civila och soldater i det krigshärjade landet. Det svenska dödsfallet förändrar inte saker och ting. Kriget går inte att vinna. Vi måste byta strategi i Afghanistan för att kunna bygga en trygg framtid för de plågade människorna i landet.

Sverige är den stora förloraren

Valet är avgjort, eller i alla fall i stort sätt. En något förvirrad situation har uppstått i Sverige. Borgligheten har gått framåt, men ändå har man förlorat sin majoritet. Sverigedemokraterna krossade den svenska oskulden och fick just den vågmästarroll som många hade befarat. Frågan är vad som händer nu. Från borgligt håll verkar kursen vara väldigt klar. De regerar vidare. Men var går deras gräns för deras maktfullkomlighet? Om Miljöpartiet säger nej till ett samarbete kommer de borgliga då ändå att kunna tänka sig ett passivt stöd från Sverigedemokratraterna. Det parlamentariska kan bli krångligt att lösa och slutlösningen kan bli nyval. Men den som lever får se.

Inför filosofi på lågstadiet

Under mina tolv år i grundskolan och gymnasiet fick jag aldrig möjligheten att läsa filosofi. Eftersom jag läste estetiskt program på gymnasiet så existerade det inte i vår kursplan. Sedan har jag läst praktiskt filosofi på universitetet och förstått denna stora betydelse som ämnet har. Filosofi är egentligen grunden till all kunskap, att ifrågasätta och tänka kritiskt till allt det som strömmar genom vår gärna. I Finland har en rad forskare och andra sakkunniga skrivit ett upprop om att filosofi bör införas som ämne i skolan redan från lågstadiet, något som är ett utmärkt förslag.

Alla har rätt till en bostad!

Sverige har vi ett så kallat välfärdssamhälle. Vi har en tanke om att ingen ska lämnas utanför det mest elementära som en människa behöver. Vi får sjukvård och skola. Om skulle stå vid ruinens brant finns ett socialtskyddsnät som fångar upp oss. Tanken är att ingen ska tillåtas svälta i Sverige.